Så, jag håller fortfarande på med webkursen som bygger på Brené Browns bok The gifts of imperfection, som jag också läser. Och jag måste citera en bit ur boken som jag tyckte var väldigt bra:

Scarcity

These are anxious and fearful times, both of which breed scarcity. We’re afraid to lose what we love the most, and we hate that there are no guarantees. We think not being grateful and not feeling joy will make it hurt less. We think if we can beat vulnerability to the punch by imaging loss, it will hurt less. We’re wrong. There is one guarantee: If  we’re not practicing gratitute and allowing ourselves to feel joy, we are missing out on the two things that will actually help sustain us during the inevitable hard times.

Det där med att det inte finns några garantier är ibland självklart, ibland så himla svårt. Jag gillar garantier. Fast mark under fötterna. Så när jag blev erbjuden ett jobb efter examen från pao-programmet var jag frestad att tacka ja direkt. Men förutom att jag hade ett konkret jobberbjudande så var jag välkommen på intervju på ett annat jobb, som jag hellre ville ha. Jag resonerade med mig själv att 24 år gammal var lite väl tidigt att resignera och nöja sig med något halvbra, att inte ens chansa på det jag ville ha. Så jag tackade nej till det jobb jag var erbjuden och åkte på intervjun. Sen fick jag inte det jobbet. Och då sa jag inte till mig själv att jag egentligen inte ville ha det så gärna, eller att det nog inte var så bra. Jag grät. I några minuter. (obs ej i telefon med jobbmänniskan). Det var faktiskt inte svårt att gå vidare med lätta steg efter att ha genomlevt alla känslorna utan förbehåll. Jag följde det jag ville, jag vågade hoppas, jag gjorde inget annat med min förlust än att erkänna den. Jag behöver aldrig undra vad som hade hänt om jag åkt på intervjun, eftersom jag gjorde det.

Såhär i efterhand framträder en annan grej. Att jag var villig att leva med en viss osäkerhet där på kort sikt, gav mig en annan visshet på lång sikt. Om jag hade tagit det säkra för det osäkra då, hade jag aldrig vetat hur det skulle ha gått, ifall jag hade kunnat få det där jobbet jag då drömde om. Den ovissheten hade jag behövt leva med… så länge jag mindes den i alla fall. :) Och, för att man kan vara efterklok, jag hade förstås heller aldrig fått det ännu bättre jobb jag fick några veckor senare.

Att inte ha åkt på intervjun hade varit, kan man säga, att ta ut förlusten i förskott. För att slippa uppleva den på riktigt. På så vis berövar man sig ju också glädjen att vinna. Jag får då och då påminna mig om att inte gardera mina val med ett ”det är inte så viktigt” eller ”det gör inget om det inte går”. För om det är sant: varför göra det? Varför söka någonting som man inte vill ha? Då måste jag ta konsekvenserna av det istället. Så jag vet att när jag börjar tänka så, är jag antingen på väg åt fel håll och gör val som leder bort från det jag egentligen vill, eller så är jag inte ärlig med mig själv om hur viktigt någonting är. Att våga hoppas, våga förlora, att våga få ett nej, att våga misslyckas – alla känns viktiga för att verkligen få uppleva motsatsen, i ett liv som man själv väljer och inte bara flyter med.

Tagged with:
 

2 Responses to Om att våga förlora

  1. John Airaksinen skriver:

    Oj vad jag håller med om det här! Några av de mest värdefulla verktygen kan ta med sig från psykologin (men som psykologprogrammet sällan trycker på!) är i min mening förmågan att kunna hantera osäkerhet och möta misslyckanden. För mig har det varit nyckeln till att allt från att våga starta företag till att ordna klubbar och i största allmänhet prova knäppa idéer!

  2. Har också ett Brene’s bägge TED-föreläsningar och läst, och läser om, hennes bok The gifts of imperfection. Helt underbara! Blir lockad att prova kursen du skriver om, finns så mycket mer att lära.
    Tack för du delar dina tankar, de talar till mig!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>