Idag får forskargruppen från KI mothugg på DN Debatt, ”Dold kulturkritik i debatten om spelvåld”, och de tar upp framförallt Ferguson samt Ferguson & Kilburn som jag också redogjorde för häromdagen.

Den viktigaste poängen tycker jag ändå är denna: varför fixera på just spel? Det finns ingenting som tyder på att just -spel- skulle vara farligare än annan våldsam kultur. Och det är ju så himla lätt och tro att man åstadkommit något om man, säg, förbjuder våldsamma spel. När så mycket annat är så mycket viktigare, avgörande, för om någon blir våldsam.

Men om poängen är att barn inte ska spela våldsamma spel så: visst. Det är det 18-årsmärkningen är till för att signalera. Föräldrar bör bry sig om det. Gör de inte det så har vi redan ett problem, som är mycket värre än spelet i sig.

Tagged with:
 

2 Responses to Forskarmothugg om spel och våld

  1. David skriver:

    Nu har ju även repliken bemötts från forskargruppen på KI där de tydliggör att det de pratat om är effekten av att barn och omyndiga exponeras i stor utsträckning för VVG. Då hänvisar man hemskt gärna till de rekommendationer som redan finns, däremot så tvivlar jag ärligt talat starkt på att dessa rekommendationer följs i speciellt stor utsträckning. Detta på grund av flera anledningar, många föräldrar är inte speciellt insatta i vad spelen kan ha för innehåll exempelvis och jag tror inte att det hjälper särskilt att varje gång som forskare, som studerar hur vår hjärna fungerar och utvecklas, visar på studier som säger att barn och unga kan ta skada av innehållet så tas de aldrig på allvar av spelare som är livrädda att deras favoritspel ska förbjudas.
    Kommande från en generation som spelade mycket rollspel under barn och ungdomsåren när den stora häxjakten bedrevs på just rollspel har jag inga problem med att relatera, och mediadrevet som ibland följer när sådana här påståenden dyker upp kan bli rätt löjeväckande. Men ändå, nu har vi som sagt rekommendationer för vissa spel, och det av en bra anledning anser jag. Med stöd av det forskargruppen försöker påvisa i sin debattartikel så kanske man även kan få föräldrar att följa dessa rekommendationer, i så fall är jag övertygad om att något slags förbud kan undvikas och alla kan lugna ner sig en aning. Att försöka förminska och bortförklara en metastudie med över 130 000 deltagande som oviktig och felaktig när så många forskare står bakom tror jag är fel väg att gå. Sedan har jag inte heller uppfattat det just som att gruppen kritiserar spelen i sig, utan att barn och omyndiga som sagt exponeras för dem, vilket som du själv säger i ditt inlägg är ett betydligt allvarligare problem.

    Varför fokusera på just spel säger du? Ja, antagligen för att det föreligger precis som dom talar om, att aggressivt beteende alltid har en komplex bakgrund och att just ingen av faktorerna har en enskilt stor inverkan, de är alla av relativt liten betydelse, det är när allt räknas samman som det börjar gå snett. Det är en extremt komplex fråga och att då ignorera ett såpass stort fenomen som spel som tar upp så mycket tid av så många barn och unga vore egentligen ganska oansvarigt. Bara för att de här forskarna har ägnat spel intresse så innebär väl inte det att samtliga hjärnforskare som fokuserat på aggressivt beteende har samma prioritering? Skulle så vara fallet så hade kritiken varit mer befogad.

  2. Gisela skriver:

    Hej! Har varken försökt ”förminska” eller ”bortförklara” Andersons metastudie. Kritiken som finns mot den bedömer jag som fullt rimlig. Nu i höstas läste jag kursen Forskningsmetodik I för doktorander & masterstudenter på psykologiska institutionen och den här forskningen hade vi som ”exempel” att jobba utifrån. Inte bara jag som student då alltså utan även vår professor tyckte att det var bra forskning att ta upp i en metodkurs pga det fanns mycket att kritisera, metodmässigt.

    Det är bra att de replikerade tillbaka, där var de mer tydliga till exempel att de hela tiden menade omyndiga barn, vilket inte var uttalat i den första texten, i vilken de också enbart hänvisade till Andersons kritiserade metastudie.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>