Nedan följer ett referat av artikeln Some Effects of Proportions on Group Life: Skewed Sex Ratios and Responses to Token Women av Rosabeth Moss Kanter, American Journal of Sociology.

Proportioner, det vill säga det relativa antalet av socialt och kulturellt olika människor i en grupp är av kritisk betydelse för gruppens dynamik. Grupper kan definieras som en av fyra olika typer. Du har den homogena gruppen, där man har en typologisk ratio på 100/0. Det finns balanserade grupper, från ungefär 60/40 där gruppens kultur och interaktioner speglar balansen. Sen finns blandade men icke-balanserade grupper av två slag, Kanter kallar dem ”tilted” och ”skewed”. I den senare är minoritetsgruppen så pass få att de blir ”tokens” och behandlas som representanter för sin kategori snarare än individer – de bli symboler. Vare sig de vill det eller inte. Ett tecken på det är att man får ett prefix: som ”manlig” sjuksköterska eller ”kvinnlig” gamer.

En ”tilted” grupp är mindre extrem och minoritetsindividerna är såpass många att majoritetsgruppen kan se att det finns skillnader inom minoriteten, att de är individer. Minoritetsindividerna kan alliera sig med varandra och påverka kulturen i gruppen.

Kanter väljer att studera ”skewed”-situationen eftersom den är vanlig för många kvinnor i arbetslivet. Hon påpekar att slutsatser om ”kvinnors beteende” eller ”mäns attityder” som dras i sådana situationer kan blanda samman effekter av situationen med effekter av könsroller så att till exempel kvinnors beteende tillskrivs det faktum att de är kvinnor, snarare än den situation i vilken de befinner sig (extremt numerärt underläge).

Minoritetspositionen präglas av synlighet, att vara annorlunda, att behöva kämpa för trovärdighet, att stereotypiseras och få speciella roller samt att isoleras och hållas utanför gemenskapen (eller, att få vara med bara på majoritetgruppens villkor).

Om synlighet och att prestera
Kvinnorna i Kanters studie jobbade alla som säljare i väldigt mansdominerade sammanhang. De var ständigt synliga kvinnor, och somliga av dem fick höra att deras egen prestation kunde påverka utsikterna för andra kvinnor i organisationen. De agerade alltså ständigt med bördan av att representera sin kategori. Varje handling sågs som ett tecken om hur bra kvinnor är på sälj.

Synligheten som kvinna hotar ständigt att överrösta allt annat minoritetspersonen gör. Ingen token i studien hade svårt att få sin närvaro uppmärksammad, däremot behövde de jobba mycket hårt på att få uppmärksamhet för att vad de åstadkommit.

Att representera hela sin kategori kan vara en omöjlig situation. Ett exempel från studien var en kvinna som berättade om en annan kvinna som fått sparken för att hon inte var tillräckligt framåt och på i säljet. Men hon själv, som lyckades med allt organisationen begärde och hade dragit in mest nya affärer av alla under året blev istället kritiserad för att vara för på, för aggressiv.

Kanter beskriver två typiska sätt för tokens att förhålla sig till synligheten och de motstridiga prestationskrav som följer med. Det ena sättet är att överprestera. Att jobba hårdare och promota sig själv så mycket som möjligt. Kvinnor med den strategin blev kända som överambitiösa, att de gapade efter för mycket. Det andra sättet är att göra sig så osynlig som möjligt, att försöka smälta in i den mansdominerade kulturen, för att undvika konflikter och kontrovers. Kvinnor med den strategin lyckades smälta in mer, men framstod å andra sidan inte som kompetenta då de aldrig framhöll sin egen kompetens.

Istället för den myt om ”rädsla för att lyckas” som kvinnor ibland påstås ha, kan det handla om en minoritetsgrupps rädsla för att synas, eftersom att synas är att utmärka sig, som tillhörande en minoritetskategori.

Artikelreferatet fortsätter i Del 2: En riktig gamer – vems sida är du på?

Läs andra delar i serien:
Del 0: Kvinnor, spel och cirkeldebatt
Del 1: På scenen – att representera ett kön.
Del 2: En riktig gamer – vems sida är du på?
Del 3: Maskot eller järnlady? Om begränsande roller för minoritetspersoner.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Tagged with:
 

6 Responses to Del 1: På scenen – att representera ett kön.

  1. […] Till Del 1: På scenen – att representera ett kön […]

  2. Mårten Thurén skriver:

    Tusan, jag kan klart skriva under på att jag behandlat kvinnor (och alla andra som råkar vara minoriteter för tillfället sådär.)
    Hur funkar det i det motsatta fallet, när mannen (eller andra minoriteter i andra dimensioner) är minoritet? Jag har svårt att tänka mig att en man får samma reaktioner på samma sorts agerande – även om reaktionerna säkert kan vara dåliga på andra sätt.

  3. giselaj skriver:

    Intressant fråga! Jag återkommer till det i del 3, men kan ”avslöja” att i en studie om manliga sjuksköterskor som refereras i Kanters artikel så fanns en dynamik liknande den här ovan. Å andra sidan har vad jag vet andra studier visat att män kan få uppleva något av en ”glashiss” (motsatsen till glastak) i kvinnodominerade sammanhang.

  4. Elin skriver:

    Intressant, och jag ser väldigt mycket fram emot kommande delar!

    Det där med hur minoriteter behandlas tog upp en snabbis i det eminenta matprogrammet Landet Brunsås. Där menade de att när en kvinna kommer in på mansdominerat område så kan de ofta ses som konstigt och hotfullt, medan när en man kommer in på kvinnodominerat område blir det ofta en massa ”Wow” och ”Han är så duktig”. Exemplet som syftades mest till i just det sammanhanget var väl just kockyrket, som från början ju är en väldigt kvinnodominerad sfär. Men jag kan ju egentligen inget om det akademiska så det är högst intressant att få lära sig mer :)

  5. […] serie bloggposter är väl värd att läsas: Del 0: Kvinnor, spel och cirkeldebatt Del 1: På scenen – att representera kön Del 2: En riktig gamer – vems sida är du på? Del 3: Maskot eller järnlady? Om begränsade […]

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>