Stereotyper är inte bara trista utan kan ha många rent ut skadliga effekter. Det är till exempel en ganska vanlig föreställning att tjejer generellt är mindre matematiskt begåvade än killar generellt, minns till exempel Annica Dahlström & debatten om kvinnor, män, bröststorlek & matematisk begåvning för några år sedan. Detta alltså trots att tjejer i genomsnitt har bättre betyg i matematik än killar.

Flera undersökningar har gjorts på det som kallas stereotyphot, sterotype threat. Stereotyphot är definierat som tron att en dålig prestation från en själv kommer att bekräfta en negativ stereotyp hos andra om en grupp man anses tillhöra. Som en dator- och spelintresserad tjej har jag ofta, främst under skoltiden, mött attityder hos killar som att jag svarar för hela kvinnligheten vad gäller dessa saker. Om man inte visste bäst eller hade tuffaste utrustningen på ett område blev det väldigt ”hah det var väl det jag visste, tjejer kan inte data!”. Teorin om stereotyphot menar att känslan av förväntas vara sämre och att svara för hela ”sin grupp” skapar oro som kan leda till att man mycket riktigt presterar sämre.

Stereotype threat illustrerat i xkcd

Studier på just kön och matematik har gjort av bland annat Mara Cadinu. Hennes forskning har visat att män och kvinnor presterar olika på svåra matematiktest beroende på om könsstereotyper ”aktiveras” eller inte. En grupp fick göra testet och höra att det brukade vara könsskillnader i prestation på det matteprovet. En annan grupp fick höra att det inte brukade vara någon skillnad. Kvinnor presterade klart sämre om de trodde att det brukade vara könsskillnader. Och inte bara det – män presterade bättre än de gjorde om de trodde att det inte brukade vara någon speciell könsskillnad. Liknande effekter har visats mellan svarta och vita personer om man säger att testet handlar om något som vita personer antas vara bättre på (intelligenstest), men inte om testet inte sägs handla om något sådant (t.ex. öga-hand-koordination). Även fast det är samma test.

Den här effekten i sig är viktig att känna till tycker jag, i synnerhet för personer som är i någon slags position att påverka andra människor i prestationssituationer. Till exempel lärare, chefer, föräldrar och andra ledare. Tyvärr räcker det ju inte att inte säga någonting alls för att undvika stereotyphot, bara det att man förstår att det är ett matteprov kan räcka för att aktivera stereotypa föreställningar som en person har lärt sig av omgivningen, någon gång. Men! De goda nyheterna är att det går att motverka effekten på olika sätt. Man kan till exempel berätta just om risken av stereotype threat. Man kan ge en relevant positiv stereotyp istället.

Läs del 1 av de Bästa psykologiexperimenten, ”Konformitet” på Mindspark.

Och ja, sen vore det ju toppen om vi alla kunde sluta vara sexister & rasister förstås. Som vanligt är jag intresserad av strategier för de som drabbas av vad jag skulle kalla orättvisa, utan att för den sakens skull mena att ansvaret för orättvisan ligger på dem (eller, oss). Själv har jag alltid känt att det är värdefullt att minnas att även om det skulle vara så att ”tjejer” är sämre än ”killar” på något, generellt, så betyder det inte att jag är sämre än varenda man för det. Eller bättre, förstås. Det faktum att jag är mycket längre än medel, ja, längre än de flesta män också, har på något vis alltid tjänat som en påminnelse om detta. Vad som är sant för gruppen jag anses tillhöra säger liksom inget relevant om mig som individ. Det gäller även den som råkar vara exakt medel på någonting.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Länkat på intressant!

Tagged with:
 

4 Responses to Bästa psykologiexperimenten: Stereotyphot

  1. Fredrik Johnsson skriver:

    Stereotypiseringen är ju delvis nödvändig för vårt sinne, men det är nog till godo att hela tiden bli påmind om att skapa sig en kontextuell och situationell förståelse för någon istället för att snabbt och enkelt skjutsa in individer i sina egna mentala fack. Det är ju tyvärr ganska svårt att få ut någon ur ett fack när man väl valt att kasta in dem där..

  2. Mårten Thurén skriver:

    Jag tror att teknologi är lösningen. Det är definitivt inte så att man bara borde sluta generalisera – det fungerar inte i praktiken, ett försäkringsbolag kan inte hantera sina bilister som individer.
    Graden till vilken man kan döma en individ som en individ är graden till vilken man kan känna personen. Om jag lät min bil bli hastighetsövervakad så känner försäkringsbolaget mig bättre och kan kanske bedöma mig som en aningen säkrare förare trots att jag är man.
    På samma sätt har vi idag mindre förutfattade meningar om andra kulturer eftersom vi har större möjlighet att känna dessa via resor och annat.

  3. […] Bästa psykologiexperimenten: Stereotyphot […]

  4. Jennie Asplund skriver:

    Så bra förklarat, lätttillgängligt! Sjävklart behöver vi någon slags generalisering, men dagens generalisering är oftast diskriminerande. Det vill vi inte ha. Det måste bort, att säga att någon är dålig på en uppgift för att den tillhör ett visst kön är kontraproduktivt. Så kanske lära oss hur vi kan komma med produktiv kritik? Tex. ”det där var en intressant tanke, hur tänkte du nu? Har du tänkt på det här? Vi ska öva på det här så ska du se att du blir bättre på det här.”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>